Många som föder med oss är intresserade av sen avnavling. Sen avnavling innebär att vänta med att klampa och klippa navelsträngen så att blodet och stamcellerna från moderkakan hinner överföras till barnet.
Här går vi igenom vad sen avnavling innebär, hur det går till och hur du kan önska det i ditt förlossningsbrev.
Vad innebär sen avnavling?
Sen avnavling innebär att man väntar med att klampa och klippa navelsträngen efter att bebisen har fötts, så att blod från moderkakan hinner överföras till bebisen via navelsträngen.
Vid födseln finns cirka 100 ml av bebisens blod fortfarande i moderkakan, vilket motsvarar ungefär en tredjedel av bebisens totala blodvolym.
Blodet som överförs är syresatt och kan bidra till bebisens syresättning under övergången till att börja andas själv. Blodet innehåller också bland annat stamceller och järn.
Hur länge väntar man vid sen avnavling?
För att säkerställa att allt blod har överförts till bebisen kan man titta på navelsträngen och se efter så att den har blivit helt vit och slapp och inte längre pulserar. Många föräldrar som önskar sen avnavling ber om att själva meddela när de är redo att klippa och klampa.
Sjukvårdens definition av sen avnavling är att vänta 3 minuter efter födseln innan navelsträngen klipps. Under den tiden har dock oftast inte allt blod hunnit överföras.
Vad innebär klampning?
Klampning innebär att barnmorskan sätter en eller två peanger på navelsträngen. När navelsträngen klampas upphör blodöverföringen, även om den inte är klippt ännu.
Det har förekommit att föräldrar som önskat sen avnavling ändå fått navelsträngen klampad. Därför är det viktigt att vara tydlig med sin önskan och att vänta med både klampning och klippning om ni önskar sen avnavling.
Vad är fördelarna med sen avnavling?
Studier visar att sen avnavling ger högre hemoglobinvärde och större järndepåer under barnets första år, vilket är förknippat med positiv påverkan på hjärnans utveckling. Studier har även visat att en intakt navelsträng bidrar med förbättrad syresättning i övergången till att bebisen börja andas.
Effekterna hos prematura bebisar är ännu bättre studerade. Där har man sett flera positiva effekter, bland annat förbättrad cirkulation under övergången efter födseln, bättre etablering av röda blodkroppar, minskat behov av blodtransfusioner samt lägre förekomst av allvarlig tarminflammation och blödning i hjärnan.
När barnet inte mår bra
Ibland kan nyfödda vara medtagna när de föds och behöva flyttas till det som brukar kallas barnbord för att få hjälp att komma igång med andningen. Då klipps oftast navelsträngen, eftersom de flesta kliniker inte har rutiner för att vårda bebisen i anslutning till mamman.
En studie från 2019 visade att barn som fick hjälp att börja andas medan navelsträngen fortfarande var intakt hade bättre syresättning under de första minuterna och avsevärt högre syresättning efter 10 minuter än barn som fick navelsträngen klampad och klippt direkt. De hade också avsevärt högre Apgar-poäng vid 1, 5 och 10 minuter, började andas tidigare och etablerade en stabil andning snabbare.
Till följd av denna och annan forskning har SAVE-studien genomförts i Sverige för att undersöka hur bebisar kan få andningshjälp med navelsträngen intakt. Resultaten är dock ännu inte publicerade.
Ph-prov vid sen avnavling
På många kliniker i Sverige är det rutin att ta pH prov från navelsträngen i samband med födseln. Det innebär att man med en spruta tar två blodprover från navelsträngen.
Syftet med PH-provet är framförallt att ge värdefull information för bebisar som föds medtagna för att bedöma om de utsatts för syrebrist under förlossningen och behöver kylbehandling för att minska risken för skador.
Om bebisen föds pigg och frisk och det inte finns någon misstanke om syrebrist används proverna främst för klinikens kvalitetsarbete och statistik. Vissa kliniker har därför valt att inte längre ta pH prov rutinmässigt, utan bara om bebisen är medtagen eller det finns misstanke om syrebrist.
Eftersom pH-provet innebär två stick i navelsträngen finns en risk att blodet kan koagulera vid provtagningsställena och påverka blodöverföringen. Många föräldrar som önskar sen avnavling ber därför även om att pH-prov inte tas rutinmässigt.
Sen avnavling vid donation av “navelsträngsblod”
Nyföddas blod är rikt på unika stamceller som är värdefulla inom medicinsk forskning, de kan bland annat användas för att bota blodcancer och genetiska sjukdomar i blodbildning och immunförsvar. Därför kan föräldrar ibland tillfrågas på MVC eller under förlossningen om att donera blodet från moderkakan och navelsträngen.
Detta är inte förenligt med sen avnavling. Vi motsätter oss begreppet “navelsträngsblod”, eftersom det inte tydliggör för föräldrar att det är den nyfödda bebisens blod som doneras.
Sen avnavling och sparande av stamceller
Det förekommer att privata företag erbjuder att samla in bebisens blod och utvinna stamceller som sparas i en biobank. Syftet är att de ska kunna användas för behandling av barnet eller en nära anhörig i framtiden.
Företagen anger ofta att deras tjänster är förenliga med sen avnavling. Vår erfarenhet är däremot att det inte går att få ut tillräckligt med stamceller efter sen avnavling. De gånger vi har varit med har föräldrar fått besked att mängden stamceller inte varit tillräcklig.
Sen avnavling vid kejsarsnitt
Det är ofta möjligt att önska sen avnavling även vid ett kejsarsnitt. Det kan vara bra att känna till att det oftast tar lite längre tid att få träffa sin bebis, eftersom moderkakan måste lossas innan bebisen kan komma till mamman.
Källor
American College of Obstetricians and Gynecologists (ACOG), ‘Delayed Umbilical Cord Clamping After Birth’, Committee Opinion, 2020. https://www.acog.org/clinical/clinical-guidance/committee-opinion/articles/2020/12/delayed-umbilical-cord-clamping-after-birth
Andersson, O. et al., ‘[artikel kopplad till PubMed 31485335]’, 2019. PubMed 31485335
Västra Götalandsregionen, ‘SAVE-studien: Sen Avnavling vid behov av VEntilation’. Researchweb: SAVE-studien
‘Stoppa de rutinmässiga proven på navelsträngen’, Dagens Medicin. Dagens Medicin
Sahlgrenska Universitetssjukhuset, ‘Nationella navelsträngsblodbanken’. Nationella navelsträngsblodbanken
